När du ändå är ute och plockar bär och svamp

Skrev ju för någon vecka sedan om att det här med skördetid är förberedelsetid. Tänkte bara passa på att tipsa om att när man ändå är ute på sina skördeäventyr kan man passa på att samla andra grejer som gör överlevnaden enklare: Som här - min eldpåse med näver, stickor ur en gammal stubbe, från en tjärtall, torkad fnöskticka, risknippe av torrt ris - kort sagt: grejer som gör det enklare att tända lägerelden. 

Kanske finns det något mer än bara bär och svamp i skogen?

Semestertid i sensommartid är skördetid är förberedelsetid

Jag har semester. Som vanligt - de senaste 6-7 åren har jag semester i månadsskiftet juli/augusti - sensommaren. Det är skördetid och både trädgårdar, fält, åkrar och skogen är ett veritabelt skafferi för de som vet att ta till vara resurserna inför perioden då inget växer. Vi som lärde oss förr - av mormor eller farmor eller någon annan vuxen "hur man gjorde förr". Vissa av oss handlar nu i butikerna, när det är billigt med Svenska bär och frukter och grönsaker och tar till vara. Andra av oss plockar och skördar själva. Men alla förbereder vi oss inför vintern, av det som just nu finns i naturens skafferi.

Det går fort att plocka blåbär!

Det är blåbärsår i år. Skogen på baksidan av huset där vi bor står fullkomligt full av blåbär. Och kantareller. Det går att på bara någon kvart plocka litervis av bär eller svamp. Själva har vi köpt "bärplockare" - en sådan där liten "ask med kam på" som vi plockar med. Det går fort att fylla den i år.  

Hos svärfar på landet skördar bönderna - både olika sädesslag, men också rotfrukter, som morötter, potatis och röd- gul- och polkabetor. Gårdsbutikerna säljer varorna billigt just nu.

Vi köper av grannarna - för några tiotal kronor får vi fina rotsaker från den plats där vi känner marken och sett grödorna från altanen. Vi gör inläggningar, fryser in, kokar sylt och förbereder oss.

Tidigare i veckan lade vi in betor. Några rödbetor, polkabetor och gulbetor inhandlades för någon tia knippet och jag kokade dem en kväll och lade sedan - tillsammans med barnen för att de också ska lära sig att ta hand om maten - in dem i en enkel lag. 

Hur förbereder du dig? 

Inlagda betor

Enkel Inläggningslag (1-2-3-lag):

1 del ättika (24%)

2 delar socker (vanligt strösocker)

3 delar vatten

Koka upp så att sockret är helt löst i lagen och lagen är klar. Låt svalna. Lägg in betor/gurka/sill/vad du vill då lagen är sval och klar.

Inlägget om jägarexamen

Jo, skrev ju för några veckor sedan det här inlägget, med "nybörjartips" och tänkte ju skriva några klargörande inlägg där jag mer lägger ut texten vad det gäller de olika punkterna på listan. Turen har idag kommit till punkten 2 - om att skaffa jägarexamen och det här är mina skäl till varför.

Jägarexamen är egentligen en sådan där sak, ungefär som samhällskunskap och körkort, som jag tycker borde ligga på läroplanen för alla skolbarn i Sverige - alla borde egentligen ha det. Eller i alla fall få förutsättningarna för att ta det - i form av inläst teori. Detta för att det är de ämnen som enskilt bäst påverkar dina möjligheter att klara sig själv, utan inblandning av myndigheter i händelse av stora samhällsomvälvande händelser.

Men varför borde man ha jägarexamen?

Jägarexamen för med sig framförallt två stora fördelar i att A) du får licens till att äga skjutvapen (för gastät enhetspatron) för jakt, som hagelgevär och olika kulvapen och B) du lär dig grunderna i skytte och viltvård.

Själva examineringen görs genom att man avlägger två eller tre prov, beroende lite på vilken sorts examen man är intresserad av - hagel/småvilt eller detta kombinerat med kula/högvilt. Vilket man "bör" ta är givetvis en smaksak - men vill man ha examen för kula/högvilt måste man ha avlagt prov (med godkänt resultat) för också hagel/småvilt. För att få göra proven hagel respektive kula måste du dessutom skrivit ett teoretiskt prov med godkänt resultat. Du skriver alltså först teoriprov (som är samma för de bägge praktiska proven) och kan sedan välja om du bara vill ha jägarexamen för endast hagel/småvilt - i så fall gör du två prov: teori+hagel - eller om du vill ha _även_ för högvilt (och då få skjuta kulvapen) - och i så fall gör man alltså tre prov: teori+hagel+kula.

Låter det bökigt? Det är det inte. Jag vill påstå att de flesta skulle klara av att plugga in teorin på några veckors läsning och själva skjutproven är egentligen något som vem som helst som någon gång hanterat ett vapen klarar av. Proven är mest inriktade på säkerhet och skjutregler (i hagelprovet finns bl.a. ett delmoment med avståndsbedömning för att inte skjuta på mål som är för långt bort för att kunna träffa dessa med en dödlig träff) och har några få praktiska - väldigt enkla - moment (i fallet hagel skott mot sittande figur på 30 m samt mot lerduva, kastad i siktriktningen för skytten, från en utkastare stående precis invid skytten, såsom en "flyende fågel" två skott mot varje lerduva är tillåtet och två tredjedelar av de utkastade duvorna behöver ha träffats för godkänt resultat).

Att ta jägarexamen är således rimligt enkelt. Egentligen enklare än att ta körkort. Men det kräver - precis som att ta körkort - lite tid och engagemang.

Hur går man tillväga för att ta jägarexamen då?

Det finns många olika sätt - med alltifrån längre kurser hos bl.a. olika skytteklubbar och studieförbund till kortare "intensivhelger" hos privata företag. Rent generellt kan man säga att det givetvis är valfritt hur man skaffar sig jägarexamen, men att de här intensivhelgerna kanske främst är till för människor som redan kan en del om jakt och skytte och mest "behöver få det på papper" alternativt har "ont om tid" medan längre kurser ofta är spridda över en skoltermin. Du vet givetvis själv vilket du är mest bekväm med och hur du brukar ta till dig nya kunskaper för att bäst kunna välja vilken väg fram till jägarexamen som är mest lämplig.

Jag rekommenderar emellertid alla läsare av den här bloggen som inte ännu har jägarexamen att googla lite på olika kursarrangörer i närheten av där man bor och sedan välja en arrangör som har ett upplägg som passar bra med ens egna förutsättningar.

Och sen att du tar jägarexamen.

Det stora inlägget om guld

Jag skrev för några dagar sedan det här inlägget och spred det sedan på bl.a. Twitter. En hel del frågor har dykt upp - och eftersom jag redan i det inlägget hintade om att jag kanske tänkte mig ett antal uppföljningsartiklar - där jag tog upp varje punkt i ett längre inlägg kommer här det första - den här gången om just att investera i guld (som var den första punkten i den artikeln). Det är också den punkten på listan som flest reagerat på - främst andra preppers, men också människor som jobbar med ekonomi på olika sätt.

Varför köpa guld?

Två öre hade 1915 samma köpkraft som en krona 2015. En krona har alltså på hundra år tappat 98% av sitt värde.

Ett gram guld  1915 var 2015 fortfarande ett gram guld . Ett gram guld kostade år 1915 runt 2 kronor och 50 öre. Idag kostar ett gram guld runt 350 kronor. Det har alltså varit "bättre utväxling" på guld, oavsett inflation, under de senaste hundra åren, än om du bara sparat pengarna på ett bankkonto eller liknande. Detta eftersom guld har ett naturligt, historiskt, inneboende värde då det är sällsynt förekommande (låg tillgång) och synnerligen eftertraktat - över hela världen (hög efterfrågan).

"Goldvault nyc" av Federal Reserve - Federal Reserve Bank of New York. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.

Eftersom mängden guld i världen inte ökar - det är ju "konstant" (man kan inte "tillverka" guld av något annat) står således guld emot inflation. En del av guldet (vi är osäkra på hur många procent) finns redan brutet och är således "i cirkulation" medan annat finns kvar i berggrunden på olika sätt - men den totala mängden guld på den här planeten är i princip oförändrad (eller ja - den skulle ju kunna minska genom att man destruerar guld, eller skickar ut det i rymden, men den kommer i vart fall inte att öka).

Eftersom man inte kan öka det globala guldbeståndet på samma sätt som man kan "skapa pengar" genom att helt enkelt pressa nya, kommer gulds värde att bestå och klara sig från t.ex. inflation.

Guld har varit ett betalningsmedel i tusentals år, medan det idag nästan inte finns någon valuta som klarat sig i mer än några decennier som betalningsmedel. I en värld av osäkerhet, eller i tider med hög inflation  - där tillgångar som t.ex. fastigheter eller aktier medför en hög risk ter sig guld som en god försäkring mot t.ex. krisande eller havererande valutasystem eller bank- dito.

Idag finns det mycket som talar för att värdet på guld (och silver) kommer att stiga,  medan andra tillgångsslag som aktier riskerar att vara en dålig affär, just av skälet ovan. Precis det har just hänt i Grekland och i Sverige pratar vi ibland om en "bostadsbubbla" - där privatpersoners bostäder är högt belånade och övervärderade. (I Sverige uppgår - som en parentes - de sammanlagda bolånen och den skuld som medborgarna har till bankerna till mer än vad Greklands statsskuld är, eller varit under det senaste året - en tänkvärd siffra).

Efterfrågan  på guld stiger just nu samtidigt som produktionen står stilla eller faller.

En ekonomisk fördel för dig jämte t.ex. banken är att köpa och äga fysiskt guld inte innebär någon risk för motparten. Dessutom är guld momsfritt, vilket gör att du inte (som om du köper silver, t.ex. - inte börjar med en förlust på 25% av värdet, som du då behöver betala till staten genom moms) Guld är alltså inget du betalar många procent mer för än du kan sälja det för i närtid. Vissa handlare tar ut någon enstaka procent i provision, men det är i princip allt. Du behöver inte förlita dig på någon bank, fondkommissionär, råvarubörs eller certifikatsutgivare.

Så - ska jag satsa alla mina besparingar i guld?

Är guld den enda sunda sparformen? Ska jag sluta placera i aktier och fonder? Bankchefer och politiker hävdar ju att just aktier och räntebärande papper är en sund investering och vill inte höra talas om guldinvesteringar - som ofta ses på med skepsis och som något "utdaterat", nästan primitivt?

Jag försöker ha en balanserad syn på situationen. Jag tror inte att läget är så bra som politiker, media och centralbankerna försöker intala oss. Däremot tror jag inte på att det kommer bli en sådan kris som de värsta domedagsprofeterna som talar om. Hade de rätt vore ju den enda lösningen att köpa en bunker, hamstra mat, vapen och ammunition (något flera preppers gör - även i Sverige, men näppeligen något jag själv kommer att göra - jag trivs för bra där jag bor för att flytta och kommer vi i ett läge där bunkrar behövs är min boplats tyvärr alldeles för nära ett prioriterat kärnvapenmål - det gör helt enkelt ingen skillnad).

Däremot gillar jag att vara förberedd. Jag är scout och har varit det sedan jag var liten. Och som scouten säger "alltid redo". Mitt resonemang kring guld i det här inlägget bygger mer på ett ”försäkring”-tänk. Man sätter av lite pengar då och då och hoppas på att man aldrig behöver lösa ut den där försäkringen, medan man - den dagen det faktiskt behövs - har något att falla tillbaka på.

Jag har köpt fysiskt guld och ämnar göra det ungefär en gång om året. Går det helt åt skogen med samhället - då kommer jag vara glad för att jag har det, för i domedagprofeternas profetior då ska guldet öka i pris med flera hundra procent. Gör det å andra sidan inte det får barnen mitt guld som arvegods när jag kilar vidare.

Det jag rekommenderar är fysiskt guld och silver i form av s.k. bullionmynt eller tackor. De värderas endast på sitt metallinnehåll. Jag själv har köpt och ämnar köpa lite olika bullionmynt (som kanadensiska "maples", brittiska "sovereigns" eller amerikanska "gold eagles"), - jag har tyckt att det känts viktigt med mynt som inte har något belopp präglat på sig, i någon valuta, utan som bara är listade utifrån sin guldvikt. I övrigt har jag köpt några små tackor.

Jag funderar även på att köpa några skojiga mynt och ge t.ex. till barnen (inför framtiden), t.ex. till födelsedagar eftersom de ligger bra i pris, är roliga att titta på och dessutom öppnar det upp för spännande samtal om guld och pengars värde – alla som har läst Astrid Lindgrens böcker om Pippi vet ju om hennes kappsäck med guldpengar. :-)

Vad för sorts guld ska man köpa?

Det finns en uppsjö sätt att köpa guld på bl.a. guldfonder, guldgruveaktier, guldderivat, guldetf:er, fysiska guldmynt, numistmatiska mynt (dvs. samlarmynt) etc. Jag tycker i princip alla sätt utom ett är dåliga alternativ.

Problemet med "pappersguld" (dvs guld du "äger" i valv någon annanstans, eller som ovan nämnt - i fonder och aktier och liknande) är framförallt att det finns ungefär 10 gånger mer guld på pappret än vad som finns nu brutet och i cirkulation i verkligheten. Det gör att när man väl vill komma åt sitt guld så vet man inte vilka 90 % som sitter med Svarte-Petter på hand.

Fysiskt ägande - alltså att själv äga tackor och mynt (företrädesvis hemma, men också möjligen i personligt bankfack) - är egentligen det enda jag själv kan tänka mig för att den här planen ska fungera. I ett system där det kan bli svårt att komma in på banken (tänk Grekland igen) är det givetvis mest "riskfritt" att ha guldet hemma. Å andra sidan - nu vet ju ni som läser det här att jag faktiskt äger fysiskt guld (även om ni inte vet hur mycket eller var det finns) - så jag antar att förvara det i hemmet inte heller är riskfritt. Se det som ett lättande på min egen "opsäk" att berätta ATT jag har det men att det är en kalkylerad risk att ge Er den informationen, då jag tycker att det är viktigt att sprida informationen.

Fem tips för dig som just börjat med preppning

Efter ett drygt halvår av att inte ha skrivit (på den här bloggen) alls (om överlevnad/preppning/survivalism etc.) har jag ändå fått en tämligen intressant fråga om jag kan ge "några praktiska tips för att komma igång med preppning". Det här är egentligen ett underlag för flera blogginlägg och just nu planerar jag att i detalj förklara i princip alla punkterna på den här lilla listan i enskilda inlägg senare - men för att ha någonstans att börja den diskussionen - här är min lista på "5 tips för dig som just börjat med preppning" - för att ge några praktiska tips, och för att komma igång snabbt:

1: Spara så mycket du kan i lätt omsättningsbara tillgångar.

I klartext: Ha kontanter och guld hemma!

I ett läge där tex elen eller bankväsendet kraschar vill du i  - innan det gått riktigt åt skogen - fortfarande kunna köpa livsnödvändig mat, drivmedel, ammunition etc medan det fortfarande finns kvar i butikerna. Här är kontanter kung, fortfarande. Visst - affären ser helst att du betalar med kort, men i ett scenario där en affärsinnehavare står inför att antingen få betalt för varor i kontanter, eller inte kunna ta betalt alls (t.ex. pga att förbindelsen till banken ligger nere i ett strömavbrott, eller banken är på väg att gå omkull) kommer alla att välja att "ta vad man kan få" och då använda riktiga pengar - kontanter.

Guld är en sund besparing dels A) för att guldpriset är en rätt "fast" tillgång och den handlas med överallt i hela världen. Det är ett av våra äldsta betalningsmedel och B) i ett scenario där pengar till sist förlorar sitt värde (tänk Grekland, t.ex.) och valutan sjunker (snabbt) kommer du att vilja ha tillgång till något som är värt något i en annan valuta än din egen. Guld är att se som ett "globalt" betalningsmedel.

Vid jägarexamen avlägger du bl.a. hagelprov

2: Ta jägarexamen!

Det här har med sig två fördelar: För det första kommer du att kunna skaffa mat även efter att butikerna slutat sälja livsmedel. För det andra kommer du att kunna få vapenlicens och kan därför säkra din tillgång på vapen.

3: Försök att betala tillbaka lån till banken.

Det här är en överlevnadsfråga för folk kanske framförallt i storstadsregionerna, där belåningsgraden på bostäderna är (omåttligt) hög. Börjar det svänga i ekonomin vill du inte sitta på skulder där du riskerar att bli av med din bostad. I ett skeende där vi inte ännu har nått (fullständig) kollaps vill du ha den ekonomiska friheten att t.ex. omplacera dina tillgångar (till lättare tillgängligare/omsättningsbara - se punkten 1 ovan). Det är givetvis enklare om ingen bank har fordringar på _dig_ som kan komma att återkrävas, för att banken ska kunna ha kapital att betala tillbaka de fordringar andra har på _banken_ (t.ex. sparare, som vill ta ut sina pengar).

4: Lär dig finstyckeriarbete och matlagning från grunden.

I dagsläget - i ett relativt okomplicerat sammanhang, rent ekonomiskt, kommer det här (tillsammans med punkten 2 ovan) att vara en av de åtgärder du snabbt kan vidta för att enkelt få styr på din hushållsekonomi. Vet du hur du styckar, samt lagar mat från grunden kommer du längre med enklare livsmedel (som är billigare) för samma pengar jämfört med prefabricerad mat, färdigstyckat kött etc.

Idag ger det här förutsättningar för en bättre hushållsekonomi (jag själv skulle vara rik ifall jag fått en krona jag lärt någon student att t.ex. stycka sin egen kyckling och koka fond för att de ska få pengarna att räcka längre) och i framtiden - i det fall att "något dåligt händer" har du bättre möjligheter till omedelbar överlevnad - eftersom du själv kan ta hand om de proteiner du behöver tillaga för att få i dig.

5: Grejer är tungt att bära och dyrt. Kunskap är billigt och lätt att bära.

Överlevnad är ingen materielsport.