Om kriget kommer...

Har med sorg i svårmod i sinnet följt de senaste dagarnas utveckling i Ukraina, och ser hur man obevekligt dras närmre och närmre ett krig med Ryssland. En granne och jag kom att språka om det här på gården idag, då jag bar ner grejer i mitt källarförråd.

Just mitt källarförråd är ett gammalt skyddsrum (byggt på slutet av 60-talet) som nu används av vår bostadsrättsförening som förrådsutrymme.

Grannen och jag diskuterade kort utvecklingen och noterade att det utspelade sig ungefär 100 mil från Stockholm. Eller lika långt bort som Kiruna. Helt plötsligt kändes inte konflikten i Ukraina så långt borta. 

Grannen skämtade och gjorde några gliringar om att jag som är militär förmodligen kunde vara lugn tills på måndag - det kostar för mycket att blåsa givakt på helgen - och nickade mot källarförrådet. "Man kanske borde bära ner sängen där?", menade han. "Ja, om kriget kommer?" Och så avslutades vår konversation. 

Orden "om kriget kommer" är ju emellertid också titeln på en publikation med tips (eller som det hette "handledning till medborgarna") på vad man skulle göra om just kriget kommer.  Den utgavs av först försvarsmakten och sedermera av civilförsvaret från någon gång på 40-talet och fram till någon gång  på 90-talet. Den delades ut i alla hem, antingen som en broschyr i brevlådan - eller under vissa år i slutet av telefonkatalogen.

I den här skriften fanns för övrigt en hel del beskrivet om hur samhället skulle ta hand om en (vi pratar ju om samhällsplanering i något slags "folkhemstillvaro".) med avseende på t.ex just plats i skyddsrum, såsom mitt källarförråd.

Det beskrevs tydligt, och med pedagogiska bilder, både skyddsrummets funktion och hur man skulle planera sin väg dit och sin vistelse där, vilken utrustning man skulle ta med sig, etc.

Man kan idag se den lilla pamfletten som en liten "handbok i preppning" och lite nostalgiskt le åt den tilltro till samhällets resurser som faktiskt genomsyrade skriften, och - hävdar jag - hela samhället under den här tiden. "Folkhemsbyggandet" hade gett i resultat en försäkran om och tro på att nästa gång en minister skulle uttrycka att "vår beredskap är god" stämde faktiskt uppgifterna.

Såhär - sisådär 25 år sedan "om kriget kommer" sist gavs ut - ser samhället väldigt annorlunda ut. Nästan inga resurser för skyddsrumsvistelse för stora delar av befolkningen finns. Många skyddsrum är - som mitt källarförråd - obrukbara för det de en gång byggdes för. Inga skattepengar har använts för att underhålla dem. 

I mitt förråd står t.ex. folks förrådsställda ägodelar i vägen för olika delar av utrustningen, som här - med cykel lutad mot den gamla luftreningsutrustningen.

Eller här, där den inre sprängtryckskyddsdörren blivit vandaliserad.

Tyvärr tror jag att det är så här det ser ut på många platser. Det finns ingen beredskap om kriget kommer och kanske framförallt inte i Stockholm, där nästan alla skyddsrum avrustats. Trots att vi just här - just idag - kan se att kriget kommer. Till vårt närområde. Faktiskt inte längre bort än Kiruna.