måndag 3 februari 2014

The last of us

Jag lovar att det inte ska bli en vana - det här är ju ingen gamer-blogg - men jag måste ändå tipsa om det här spelet på PS3 - "The last of us" från sonyägda naughty dog. Det är helt fantastiskt. Och helt fantastiskt svårt.

Själva bakgrundsstoryn är att det inträffat en katastrof där dödliga - infektuösa - svampsporer slagit ut stora delar av mänskligheten. De som blivit infekterade förvandlas mer och mer till zombieliknande monster och de människor som finns kvar som ännu inte infekterats är väldigt desperata.

I USA har alla stora städer blivit "karantänzoner" i vilka civilbefolkningen hålls i schack med hjälp av militär. I den här miljön ska spelets huvudperson - Joel - smuggla en vara (som visar sig vara en 14-årig flicka) - Ellie, till en "utbrytargrupp" - kallad "fireflies".

Det är som en interaktiv film där storyn går ut på att två stycken - Ellie och Joel - skall ta sig från ena sidan av USA till den andra för att - eftersom Ellie har infekterats, men inte insjuknat - försöka söka hjälp att fixa ett vaccin som botar sjukdomen.

Speciellt intressant är det att Joel - visar det sig - har ett förflutet med en familj som försvunnit i katastrofen, med allt vad det innebär, medan Ellie är född efter katastrofens utbrott och därför inte känner till någonting om hur världen såg ut innan civilisationen föll. Det gör att små detaljer i spelet, som att djur som rymt från zoo och som nu återfinns vilda på gator och torg (jämför gärna med filmen "I am legend") gör att långa stycken i spelet går åt till roliga konversationer mellan karaktärerna, och bygger historien på ett väldigt roligt och utvecklande sätt. (Ellie stjäl för övrigt ibland. Speciellt roligt blir det när hon hittar serietidningar och sedan blir butter över att hela äventyret inte finns i en tidning, utan fortsätter i nästa nummer, som inte stulit - eller som när hon hittar pornografi hos en annan överlevare).

Nåväl. Det här skulle kunna vara ett "first person shooter"-spel med zombietema, men det är det alltså inte. Det blir i stället en väldigt vackert gjord, interaktiv "film om överlevnad efter en katastrof" där spelaren bjuds in till att påverka handlingen. Visst innehåller spelet (tämligen många) actionfyllda inslag av våld, men det här är liksom inte "wolfenstein castle med zombies" utan mer av en "roadmovie i en postapokalyptisk värld, där spelaren får vara med och delta".

Karaktärerna är väldigt välskrivna och de sekvenser i spelet som berättar historien känns väldigt mycket som om de skulle hålla för en vanlig långfilm.

Det finns faktiskt de som försökt - som spelat igenom hela spelet och spelat in det på film (och ett sådant gameplay ser du resultatet av i det här inlägget) och det BLIR en film. Om än väldigt, väldigt lång. (just det här spelet pågår i en bit över 4 timmar - inget för den otålige). Men historien är bra, karaktärerna välutvecklade och dialogen är riktigt, riktigt bra. Möjligen skulle jag vilja se en TV-serie med det här som tema, det skulle passa väldigt bra - och förmodligen fungera bättre än t.ex. "living dead"-serien. Storyn är fruktansvärt välutvecklad.

Inte minst är historien en historia om överlevnad när saker och ting verkligen gått på tok. Hur människor gör vad de kan för att överleva, även om det inte är trevligt. Där en värld faller sönder och det hela till sist kommer ned till "döda eller dödas" eller "överleva eller överlevas".

Det är spännande, det är vackert, och det är konstant stressande. Det är svart, men samtidigt inte helt känslokallt och omänskligt. Filmen blir väldigt intressant i de delar som "berättar historien", medan de delar som är "gubbe springer runt i labyrint och skjuter" kanske inte är riktigt vad i alla fall jag tycker är intressant att titta på i timmar. Med det sagt:

Det är klart värt att spela. Eller att se - som en väldigt, väldigt lång långfilm.

Eller vad tycker du?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar